Det saknas inte ansökningar. Ändå går pengarna tillbaka.

Jag tänkte skriva en annan text än den här.

Utgångspunkten var en siffra: vid utgången av 2025 hade 3,8 miljarder kronor i klimatstöd inte förbrukats. Industriklivet hade 3,7 miljarder avsatta och använde 1,8. Klimatklivet hade 3,2 avsatta och fördelade 1,5.

Naturvårdsverket angav som en av orsakerna "osäker marknad, som gör att företag inte ansöker i den utsträckning man kan förvänta sig".

Där hade jag min text. Pengarna fanns, ingen sökte dem, och det är precis det problem vi byggde Grantigo för att lösa.

Sedan kontrollerade jag siffran en gång till, och slutsatsen höll inte.

Vad som faktiskt hände

Klimatklivet hade rekordår 2025. Naturvårdsverkets egna ord: "Totalt kom över 7 400 ansökningar in till Klimatklivet och Ladda bilen, jämfört med 5 800 året innan." Och: "Även antalet beviljade ansökningar steg till rekordnivåer, över 5 300."

Fler sökte än någonsin. Fler fick än någonsin.

Förklaringen till att anslaget ändå inte gick åt ligger i Naturvårdsverkets andra orsak, den jag först läste förbi: att "redan pågående åtgärder försenas och utbetalningar senareläggs".

Ett klimatstöd betalas ut när investeringen genomförs, inte när beslutet fattas. Ett anslag som finansierar fleråriga investeringar förbrukas därför sällan samma år som stödet beviljas. Att 3,8 miljarder står kvar är i hög grad en fråga om tajming, inte om ointresse.

Så: läs inte den siffran som att ingen söker. Jag gjorde det, och det var fel.

Men någonstans stämmer det

Det finns ett område där påståendet att för få söker inte är en gissning utan går att räkna på, och det är EU.

Svenska organisationer står för 2,86 procent av alla deltaganden i Horisont Europa. De får 3,47 procent av de beviljade medlen.

Läs de två talen bredvid varandra. Vi vinner över vår viktklass varje gång vi skickar in. Vi skickar in för sällan.

Regeringens nationella strategi, beslutad i oktober 2021, sätter målet att Sverige ska tilldelas mer än 3,7 procent och tillhöra de ledande vad gäller andel beviljade ansökningar. Vi ligger på 3,47.

Vår beviljandegrad är 17,23 procent. Det är över EU-genomsnittet, men under grannländernas och under jämförbara länders, och den sjunker snabbare hos oss än hos dem.

Här är alltså problemet inte utbetalningstakt. Här är det att för få svenska organisationer skriver en ansökan över huvud taget.

Och fördelningen är skev

Under ungefär samma period fick Boverkets stöd till ungdomsverksamhet i allmänna samlingslokaler in 58 ansökningar som tillsammans sökte omkring 69 miljoner kronor. Det fanns 19,6 miljoner. Tjugo projekt fick. Trettioåtta blev utan.

Beredskapsstödet till lantbruket pausades i maj för nya ansökningar sedan ansökningarna överstigit budgeten med mer än det dubbla.

Allmänna arvsfonden fördelade samtidigt drygt 1,3 miljarder kronor under 2025, den högsta nivån någonsin.

Det finns alltså ingen generell brist på sökande i Sverige. Det finns köer på vissa håll, utrymme på andra, och väldigt lite som hjälper en enskild organisation att förstå vilket som är vilket.

Vad jag tror är den verkliga bristen

Inte pengar. Inte vilja. Information vid rätt tidpunkt.

Ni ska veta att stödet finns. Att det är öppet just nu. Vilken av flera parallella omgångar ert projekt hör hemma i. Och vad som ändrats sedan i fjol, för det står sällan i utlysningstexten.

Två exempel från i år. Europeiska forskningsrådet vidgade behörighetsfönstret för Starting Grant, så att den som disputerat inom tio år före den 1 januari 2027 kan söka. Tidigare gällde två till sju år efter doktorsexamen. Och Arvsfonden slopade enmilsregeln i april, vilket gjorde en mängd idrottsföreningar behöriga som tidigare fått nej.

Ingen av ändringarna står i den utlysning ni läser. Båda avgör om ni kan söka.

Det jag faktiskt vill

Jag vill att fler bra idéer kommer fram. Inte fler ansökningar för sakens skull, utan de projekt som borde bli av: en förening som får plats för sina ungdomar, ett företag som byter ut något fossilt, en forskargrupp som får pröva en idé som annars hamnar i en låda.

Och jag vill att letandet ska kosta nära noll. Så länge det tar en kväll att ta reda på om det finns något att söka kommer bara de redan vana att göra det, och de vana är sällan de som behöver pengarna mest.

Det som gör mig otålig är att förlusten är osynlig. När ett anslag inte förbrukas syns det i en årsredovisning. Men det finns ingen rad någonstans som heter "projekt som var behöriga men aldrig blev sökta".

Det är den siffran jag skulle vilja se. Den är också den enda som inte går att ta fram.

Vi bevakar 24 000 källor så att ni slipper: grantigo.com/nyhetsbrev

---

Källor