Kort svar: De flesta föreningar kan söka bidrag, men vilka beror på storlek och ålder. Organisationsbidrag har hårda trösklar och betalas ut år efter år. Projektstöd, kommunala stöd och Leader har lägre trösklar men kräver att ni har något avgränsat att göra. Det som fäller ansökningar är sällan idén, utan bilagor och tidsplanering.

Vilka sorters stöd kan en förening söka?

Stöden delas i praktiken i tre högar. Organisationsbidrag går till själva föreningen och betalas ut återkommande så länge villkoren uppfylls. Projektbidrag finansierar en avgränsad insats med egen budget och tar slut när projektet gör det. Investerings och lokalstöd går till något fysiskt: en lokal, en anläggning, en anpassning.

Skillnaden avgör vad ni ska leta efter. En förening som vill ha råd med sin löpande verksamhet söker fel om den skriver en projektansökan, och tvärtom.

Där föreningar oftast fastnar

Tre saker återkommer. Den första är trösklarna. Flera statsbidrag kontrolleras mekaniskt mot antal medlemmar, åldersfördelning och geografisk spridning, och ligger ni under gränsen spelar innehållet ingen roll. Räkna på det innan ni lägger tiden, inte efter avslaget.

Den andra är bilagorna. Boverkets bidrag till ungdomsverksamhet kräver till exempel ett skriftligt yttrande från kommunen om behovet på orten, och det tar tid att få fram på sommaren när rätt person är borta.

Den tredje är omgången. Många stöd har flera ansökningsomgångar per år och de är riktade mot olika saker. Rätt projekt i fel omgång ger avslag på formell grund.

Hur Grantigo hjälper er hitta rätt stöd

Vi bevakar 24 000 källor, svenska och europeiska, löpande. Det ni får är inte en lista över allt som finns, utan det som är öppet och relevant för just er, med villkoren och datumen framme.

Ni kan skriva en ansökan själva. Det ni inte kan göra är att veta vad som finns. Det är den delen vi tar.

För föreningar

Se vad er förening kan söka.

Skapa ett konto gratis och kom igång. Läs mer på sidan för föreningar.

Skapa konto gratis →

Vanliga frågor från föreningar

Vår förening är liten. Kan vi ändå söka bidrag?
Ja, men vilka stöd som passar beror på storleken. De stora statsbidragen till organisationer har trösklar. MUCF:s organisationsbidrag kräver till exempel minst 1 000 medlemmar i åldern 6 till 25 år, att den åldersgruppen utgör minst 60 procent av medlemmarna, och medlemsföreningar i minst fem län. Projektstöd, kommunala föreningsstöd, Leader och stiftelser har sällan sådana krav. En liten förening söker alltså oftast där i stället för att jaga organisationsbidrag.
Vad är skillnaden mellan organisationsbidrag och projektbidrag?
Organisationsbidrag går till själva verksamheten och betalas ofta ut år efter år så länge villkoren uppfylls. Projektbidrag är tidsbegränsat, knutet till en avgränsad insats med egen budget och eget syfte, och upphör när projektet gör det. Organisationsbidrag är svårare att komma in i men tryggare när ni väl är inne. Projektbidrag är lättare att söka men förutsätter att ni har något nytt att göra.
Måste föreningen ha funnits i flera år för att kunna söka?
För många organisationsbidrag, ja. De förutsätter att föreningen är etablerad, har stadgar, styrelse och årsmöte, och har minst en avslutad verksamhetsperiod att redovisa. Projektstöd och lokala stöd ställer sällan samma krav. Har ni precis startat är kommunens föreningsstöd och Leader oftast de realistiska vägarna in.
Vad menas med medfinansiering, och måste den vara pengar?
Medfinansiering är den del av kostnaden ni står för själva. Den behöver inte alltid vara kontanter. Vissa stöd godtar att lokaler, material eller arbetstid hos anställda räknas in. Andra gör det uttryckligen inte. Inom Leader ska ideella resurser redovisas i ansökan men inte tas upp i budgeten, och räknas alltså inte som medfinansiering, medan eget arbete ersätts enligt schablon. Flera stöd kräver dessutom offentlig medfinansiering från kommun eller region. Fråga uttryckligen vad som gäller för ert stöd innan ni räknar hem er egen insats.
Vad är demokrativillkoret och hur påverkar det oss?
Statsbidrag ska inte gå till organisationer vars verksamhet strider mot demokratins idéer, och myndigheten prövar därför den sökande organisationen. För en vanlig förening är det sällan ett hinder, men det ställer krav på att ni kan visa hur ni är uppbyggda: stadgar, protokoll, öppet medlemskap och en vald styrelse. Håll de handlingarna aktuella, för de efterfrågas i ansökan.
Kan vi söka pengar från flera håll till samma projekt?
Ofta ja, och för större projekt är det snarare regel än undantag. Men ni kan inte få stöd för samma kostnad två gånger. Finansiärerna vill se en budget som visar vem som betalar vad, och de flesta kräver att ni uppger vilka andra ansökningar som ligger inne. Var öppna med det. Att det upptäcks i efterhand är betydligt värre än att det står i ansökan.
Vad gör vi om vi får avslag?
Be om motiveringen. Många avslag handlar om formalia snarare än om idén: en bilaga som saknades, en kostnad som inte var stödberättigad, eller att ni sökte i fel omgång. Den sortens avslag går att rätta till nästa gång. Handlar det i stället om prioritering, alltså att pengarna räckte till färre än som sökte, är projektet inte underkänt utan bortvalt, och samma ansökan kan vara rätt hos en annan finansiär.
Hur långt i förväg behöver vi börja?
Räkna baklänges från sista ansökningsdag och lägg tiden på det ni inte styr över själva. Ett yttrande från kommunen, ett styrelsebeslut eller ett offertunderlag tar dagar till veckor att få fram, och i juli och augusti tar det längre tid än ni tror. Själva skrivandet är sällan flaskhalsen. Väntan på andra är det.