Kort svar: Företag kan söka betydligt mer än forskningsmedel: investeringsstöd, utvecklingsstöd, checkar och EU-program. Bidrag är normalt delfinansiering som inte ska betalas tillbaka om villkoren följs, men de kräver att ni står för en del själva. Den vanligaste fällan är att ha påbörjat projektet innan ansökan är inne.

Vad ett företag faktiskt kan söka

Investeringsstöd som Klimatklivet täcker en del av en fysisk investering, exempelvis byte till fossilfri uppvärmning eller energieffektivisering. Utvecklingsstöd som Vinnovas utlysningar finansierar arbetet med att ta fram något nytt. Checkar från regioner och Almi är små och snabba. EU-program är större, långsammare och kräver oftast partner.

Vilket som passar avgörs av vad pengarna ska gå till, inte av hur stort företaget är.

Den vanligaste fällan

De flesta stöd får inte gå till något som redan har påbörjats. Regeln finns för att bidraget ska ha en verklig påverkan på beslutet, och den är hård: har ni beställt utrustningen eller skrivit avtalet före ansökan är kostnaden inte stödberättigad, oavsett hur bra projektet är.

Det betyder inte att ni måste vänta med allt. Att planera, ta in offerter och räkna går bra. Det som inte går är att binda er.

Hur Grantigo hjälper er

Vi bevakar 24 000 källor, svenska och europeiska, löpande. Ni får inte en lista över allt som finns, utan det som är öppet och relevant för er, med villkoren och datumen framme.

Ni kan skriva ansökan själva. Det ni inte kan göra är att veta vad som finns.

För företag

Se vilka stöd ert företag kan söka.

Skapa ett konto gratis och kom igång. Läs mer på sidan för företag.

Skapa konto gratis →

Vanliga frågor från företag

Kan vårt företag söka bidrag, eller är det bara för forskning?
Företag kan söka betydligt mer än forskningsmedel. Investeringsstöd som Klimatklivet vänder sig till företag som ska byta till fossilfri uppvärmning, effektivisera energianvändningen eller ladda egna fordon. Därutöver finns utvecklingsstöd, regionala checkar och EU-program. Vad som passar avgörs av vad pengarna ska gå till, inte av om ni bedriver forskning.
Måste vi betala tillbaka pengarna?
Bidrag är normalt inte lån och ska inte betalas tillbaka om ni följer villkoren och redovisar som överenskommet. Återkrav förekommer däremot om projektet inte genomförs, om kostnader visar sig vara icke stödberättigade, eller om redovisningen brister. Läs villkoren för återbetalning innan ni tackar ja, särskilt vad som gäller om verksamheten läggs ned eller utrustningen säljs inom en viss tid.
Vad menas med medfinansiering för ett företag?
Medfinansiering är den del av kostnaden ni står för själva, i pengar eller i egen arbetstid beroende på vad villkoren tillåter. Bidrag täcker sällan hela kostnaden, och andelen varierar med stödform och företagsstorlek. Räkna ut er egen insats innan ni ansöker, för ett beviljat stöd ni inte har råd att medfinansiera hjälper er inte.
Hur stor andel av kostnaden kan vi få täckt?
Andelen varierar kraftigt mellan stöd och beror ofta på företagets storlek och vilken typ av åtgärd det gäller. Mindre företag får som regel en högre andel än större. Exakta nivåer står i villkoren för den enskilda utlysningen och ändras mellan omgångar, så utgå aldrig från vad som gällde förra året.
Kan vi söka om företaget går med vinst?
Ja. Lönsamhet är sällan ett hinder, snarare tvärtom: många finansiärer vill se att ni har ekonomisk förmåga att genomföra projektet och stå för medfinansieringen. Det som däremot kan stoppa en ansökan är ekonomiska problem, exempelvis att företaget är i svårigheter enligt EU:s definition, vilket uttryckligen diskvalificerar i flera stödformer.
Kan vi söka för något vi redan har börjat med?
Oftast inte, och det är den vanligaste fällan. De flesta stöd kräver att projektet inte har påbörjats när ansökan lämnas in, eftersom bidraget ska påverka beslutet att genomföra åtgärden. Har ni beställt utrustningen eller skrivit avtalet innan ansökan är kostnaden normalt inte stödberättigad. Att planera, ta in offerter och räkna på det går däremot bra.
Hur lång tid tar det från ansökan till utbetalning?
Räkna med månader, inte veckor, och med att pengarna ofta betalas ut i efterhand mot redovisade kostnader. Handläggningstiden varierar mellan stöd och beror på hur många som sökt i omgången. Planera likviditeten efter det, eftersom ni i de flesta fall behöver ligga ute med kostnaden först och få ersättning sedan.
Vad kostar det oss att söka?
Den största kostnaden är tid, inte avgifter. En ansökan kräver att någon sätter sig in i villkoren, tar fram underlag och skriver, och för större program är det ett omfattande arbete. Väg den insatsen mot sannolikheten att få stödet och mot beloppet. Ett litet stöd med lika krävande ansökan som ett stort är sällan värt tiden.