Medfinansiering är inte alltid pengar

Det finns en mening som stoppar fler föreningar än något annat jag hör:

"Vi har inte råd att medfinansiera."

Ofta stämmer den inte. Den bygger på ett antagande om att medfinansiering betyder pengar på kontot, och för flera stöd gör den inte det.

Vad medfinansiering faktiskt är

Medfinansiering är den del av projektets kostnad som ni står för själva. Ett stöd som täcker 60 procent förutsätter att någon annan täcker de 40.

Det som varierar, och som få känner till, är vad som får räknas som er del.

Vissa stöd godtar att ideellt arbete, lokaler eller material räknas in. Andra gör det uttryckligen inte.

Och här ligger den första fällan, för svaret är inte det man gissar. Inom Leader ska ideella resurser redovisas i ansökan men inte tas upp i budgeten. Jordbruksverkets formulering är att ideella resurser till exempel kan vara lokal, material eller en arbetsinsats, och att de ska redovisas men inte budgeteras. De är alltså inte medfinansiering, hur mycket de än betyder för projektet.

Däremot finns en schablon för eget arbete. Där kan ni få stöd med 340 kronor i timmen. Det är ersättning för arbetet, inte er egen insats i finansieringen.

Skillnaden mellan de två låter formell. Den avgör om er kalkyl går ihop.

Varför det spelar roll just för Leader

Leader är lokalt ledd utveckling, och den missuppfattas dubbelt.

Den första missuppfattningen är att det bara handlar om lantbruk. Det gör det inte. Kultur, besöksnäring, integration, service och digitalisering ryms, så länge det utvecklar bygden.

Den andra är att ordningen är den vanliga. Det är den inte. Ni kontaktar leaderkontoret först och formar projektet tillsammans med dem. Den som skickar in en färdig ansökan utan att ha pratat med kontoret får oftast avslag på formell grund, hur bra projektet än är.

Leader kräver dessutom offentlig medfinansiering, oftast från kommunen eller regionen. Det är den delen ni ska prata med leaderkontoret om tidigt, för den tar tid att ordna och den går inte att ersätta med eget engagemang.

Det söks löpande, så det finns ingen deadline att missa. Vilket är precis problemet med det, men det återkommer jag till.

Hur ni räknar på det

Fyra frågor att ta med till den som handlägger stödet, innan ni bestämmer er för att ni inte har råd:

Vilka former godtas som medfinansiering? Kontanter, lokal, material, arbetstid hos anställda. Fråga uttryckligen, och fråga om ideella resurser räknas eller bara ska redovisas. Svaret skiljer sig mellan stöd och det står inte alltid i utlysningstexten.

Krävs offentlig medfinansiering? Flera stöd kräver att en kommun eller region går in med en del. Den frågan avgör tidsplanen mer än något annat, eftersom ett kommunalt beslut tar veckor.

Finns schablon för eget arbete? Ibland. Inom Leader är den 340 kronor i timmen. Ni ska inte gissa en egen siffra.

Hur ska det redovisas? Nästan alltid med tidrapporter som förs löpande. Timmar som ska rekonstrueras i efterhand blir sällan godkända, och det är här projekt fastnar i slutredovisningen.

Får medfinansieringen komma från ett annat offentligt stöd? Ofta inte, och det är en vanlig fälla.

En varning

Reglerna skiljer sig mellan stöd, och ibland mellan omgångar av samma stöd. Allt ovan är huvudregler, inte garantier.

Det viktiga är inte att lära sig reglerna utantill. Det är att sluta gissa. Jag trodde själv att ideell tid räknades som medfinansiering inom Leader, tills jag läste Jordbruksverkets text. Den gissningen hade kunnat kosta en förening en hel ansökan.

Skillnaden mellan "vi har inte råd" och "vi har inte frågat" är hela projektet.

Det som faktiskt stoppar

Här är min misstanke efter att ha pratat med många föreningar.

Medfinansieringen är sällan det verkliga hindret. Den är den formulering man använder för att slippa ta i något som känns stort och oöverblickbart.

Och för stöd utan deadline blir det värre, inte bättre. Arvsfondens lokalstöd har ingen fast sista ansökningsdag. Det låter som en lättnad. I praktiken är det svårare, för utan ett datum finns det ingen som skyndar på er, och projektet som ska sökas "snart" står kvar i nästa års verksamhetsberättelse.

Om det stämmer in på er, gör det här på nästa styrelsemöte:

Sätt ett eget datum. Skriv in i protokollet när ansökan ska vara klar. Ett stöd utan deadline behöver en deadline ni hittar på själva.

Räkna timmarna en gång. Hur många ideella timmar lägger ni redan på verksamheten under ett år? Skriv ned siffran. Den är oftast större än någon trott, och den är er förhandlingsposition.

Ring leaderkontoret. Fråga vad deras lokala strategi prioriterar i år. Tio minuter, och ni vet om ert projekt är rätt hos dem eller inte.

Ingen av de tre kostar pengar. Alla tre gör skillnaden mellan att söka och att låta bli.

Åtta frågor till som föreningar faktiskt ställer, med svar: grantigo.com/resurser/faq-foreningar

---

Källor