Kort svar: Formas är ett statligt forskningsråd som finansierar forskning och utveckling inom tre områden: miljö, areella näringar (jordbruk, skog, fiske, livsmedel) och samhällsbyggande. Pengarna delas ut genom öppna utlysningar (fri forskning där du själv väljer ämne inom Formas ansvarsområden) och riktade utlysningar (kopplade till särskilda satsningar och samhällsutmaningar). Den vanligaste sökanden är forskare vid lärosäten och forskningsinstitut, men företag, kommuner och organisationer kan delta, ofta i samverkan. Ansökan bedöms av vetenskapliga paneler utifrån vetenskaplig kvalitet och relevans. Anslagen varierar stort, ofta från några hundra tusen till flera miljoner kronor per projekt. Grantigo indexerar Formas utlysningar tillsammans med 24 000+ andra källor och matchar dem mot ditt projekt på några minuter.

Formas – Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande – är en statlig myndighet under Klimat- och näringslivsdepartementet. Uppdraget är att finansiera forskning och utveckling som bidrar till en hållbar utveckling i samhället. Till skillnad från Vetenskapsrådet, som täcker forskning i hela dess bredd, och Vinnova, som fokuserar på innovation och näringsliv, har Formas en tydlig tematisk inriktning: allt kretsar kring hållbarhet, klimat, natur och de gröna näringarna.

Det som gör Formas relevant för så många är just bredden inom hållbarhetsfältet. Under samma paraply ryms grundforskning om ekosystem, tillämpad forskning om hållbart jordbruk och praktiknära utvecklingsprojekt om klimatanpassade städer. Var i den skalan ditt projekt ligger avgör vilken utlysning som passar, och om du söker som ensam forskare eller i ett bredare samverkansprojekt.

Vad finansierar Formas?

Formas finansierar forskning och utveckling inom tre huvudområden: miljö, areella näringar och samhällsbyggande – från grundforskning till praktiknära innovation för hållbar omställning. Finansieringen brukar grovt delas in i några återkommande former:

Miljö och klimat

Forskning om ekosystem, biologisk mångfald, klimatförändringar, föroreningar, vatten och hav samt hur samhället kan ställa om till hållbarhet.

Miljö · klimat

Areella näringar

Jordbruk, skogsbruk, fiske, vattenbruk och livsmedel – forskning om hållbar produktion, markanvändning och de gröna näringarnas omställning.

Jordbruk · skog

Hållbart samhällsbyggande

Forskning om städer, bebyggelse, planering, infrastruktur och boende som bidrar till klimatanpassade och socialt hållbara samhällen.

Samhälle · planering

Innovation och samverkan

Praktiknära utvecklingsprojekt där forskare arbetar tillsammans med företag, kommuner och organisationer för att omsätta kunskap i praktiken.

Samverkan · nytta

Utöver dessa driver Formas riktade satsningar kring aktuella samhällsutmaningar, till exempel klimatanpassning, hållbart byggande och livsmedelsförsörjning. Gemensamt är att varje utlysning publiceras med en text som beskriver exakt vad som finansieras, vem som får söka och hur ansökan bedöms. Den texten är facit, läs den innan du börjar skriva. Vill du fördjupa dig i hela forskningslandskapet finns vår guide till forskarbidrag.

Vad är skillnaden mellan öppna och riktade utlysningar?

Öppna utlysningar låter dig själv formulera forskningsfrågan inom Formas områden, medan riktade utlysningar är kopplade till en särskild satsning med en förutbestämd inriktning. Skillnaden avgör hur fritt du kan definiera ditt projekt:

Eftersom utlysningarna öppnar och stänger vid olika tidpunkter under året lönar det sig att bevaka Formas kalender löpande. En riktad utlysning som passar ditt projekt perfekt kan vara öppen bara några veckor. Vår sida om bidrag för forskare går igenom hela bilden av forskningsfinansiering.

Vem kan söka bidrag från Formas?

Den vanligaste sökanden är disputerade forskare vid lärosäten och forskningsinstitut, men även företag, kommuner och organisationer kan delta, ofta i samverkan. Vem som får söka avgörs av varje enskild utlysning:

En viktig sak att förstå är rollen som medelsförvaltare. Formas betalar oftast inte ut medel till en enskild person utan till en organisation som förvaltar pengarna, typiskt lärosätet där forskaren är verksam. Är du forskare i ett tidigt skede, kolla särskilt om utlysningen har spår för yngre eller nydisputerade forskare. Osäker på om du passar? Kampanjsidan för forskare visar hur Grantigo stöttar hela vägen.

Hur går bedömningen till?

Ansökningar bedöms av vetenskapliga beredningsgrupper som väger vetenskaplig kvalitet mot relevans för Formas områden och den aktuella utlysningen. Grovt går processen till så här:

  1. Formell granskning. Först kontrolleras att ansökan uppfyller utlysningens krav, rätt sökande, rätt område, komplett underlag. En ansökan som faller på formalia når aldrig den vetenskapliga bedömningen.
  2. Vetenskaplig bedömning. Beredningsgrupper med forskare bedömer den vetenskapliga kvaliteten: frågeställning, metod, nyskapande och genomförbarhet, samt sökandens kompetens att genomföra projektet.
  3. Relevansbedömning. Utöver kvaliteten vägs hur väl projektet svarar mot Formas uppdrag och utlysningens syfte, alltså den förväntade nyttan för hållbar utveckling. I riktade utlysningar väger relevansen tungt.
  4. Beslut och återkoppling. Formas fattar beslut utifrån gruppernas rangordning och tillgänglig budget. Sökande får besked, och ofta en kortare motivering, efter en beredningsperiod på flera månader.

Konkurrensen är hög och beviljandegraden ofta låg, vilket gör att både den vetenskapliga skärpan och tydligheten i relevansen avgör. Läs bedömningskriterierna i utlysningen och skriv så att en granskare hittar svaren på varje kriterium utan att gissa.

Hur mycket får man i anslag, och hur länge?

Anslagen varierar kraftigt med utlysning och projekttyp, ofta från några hundra tusen kronor för mindre insatser upp till flera miljoner kronor per projekt över flera år. Några tumregler:

Beloppen i en gammal utlysning säger inget om nästa. Slå alltid upp den aktuella utlysningens villkor, och räkna med att du behöver en genomarbetad budget som täcker lön, drift och overhead (indirekta kostnader) enligt medelsförvaltarens modell.

Hur Grantigo hjälper dig hitta rätt utlysning

Det svåra med Formas är sällan att skriva ansökan, det är att veta vilken av de öppna och riktade utlysningarna som passar just ditt projekt, och att inte missa deadline. Grantigo indexerar Formas utlysningar tillsammans med Vetenskapsrådet, Vinnova, EU:s program och 24 000+ andra finansieringskällor i en enda sökyta. När du beskriver ditt projekt på några minuter matchar AI-assistenten Selma det mot allt som är aktuellt och rankar de utlysningar du faktiskt kan söka, med villkor och deadlines.

När du sedan ska skriva analyserar Selma bedömningskriterierna åt dig och hjälper till att strukturera ansökan efter det som faktiskt bedöms, både vetenskaplig kvalitet och relevans, så att beredningsgruppen hittar svaren utan att gissa. Behöver du en mänsklig granskning kopplar vi in en bidragsexpert. Kärnan är gratis: du kan skapa ett konto och få din första matchning utan kostnad och utan kreditkort. Söker du även internationell finansiering finns vår översikt över Horizon Europe, och vill du se hela sättet att söka finns guiden till hur du hittar bidrag.

Officiell källa

Läs mer om aktuella utlysningar och villkor direkt hos Formas.

Formas + AI

Se vilka Formas-utlysningar du kan söka, på några minuter.

Skapa ett gratis Grantigo-konto, beskriv projektet, få första AI-matchningen mot Formas och 24 000+ källor. Inget kreditkort krävs. Läs mer på sidan för forskare.

Skapa konto gratis →

Vanliga frågor om Formas bidrag

Vad är skillnaden mellan Formas, Vetenskapsrådet och Vinnova?
Formas finansierar forskning för hållbar utveckling inom miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Vetenskapsrådet finansierar grundforskning i hela dess bredd, oavsett ämne. Vinnova fokuserar på innovation och näringslivets utveckling. Många projekt kan passa hos flera av dem, och då avgör inriktningen vilken väg som är rätt. Grantigo matchar alla tre parallellt.
Vad menas med öppen respektive riktad utlysning hos Formas?
I en öppen utlysning formulerar du själv forskningsfrågan, så länge ämnet ligger inom Formas områden. Den årliga öppna utlysningen är den bredaste finansieringsformen. En riktad utlysning är kopplad till en särskild satsning med förutbestämd inriktning, ofta med krav på tema, samverkan eller förväntad nytta. Utlysningarna öppnar vid olika tidpunkter under året, så det lönar sig att bevaka kalendern.
Vem kan söka forskningsbidrag från Formas?
Den vanligaste sökanden är disputerade forskare vid universitet, högskolor och forskningsinstitut. Många utlysningar kräver att projektledaren är disputerad och att en godkänd medelsförvaltare, oftast lärosätet, förvaltar pengarna. Företag, kommuner och organisationer kan delta i innovations- och samverkansprojekt, framför allt när forskningen ska omsättas i praktisk nytta.
Vad kan Formas finansiera för slags projekt?
Formas finansierar forskning och utveckling inom miljö och klimat, areella näringar (jordbruk, skog, fiske, livsmedel) och hållbart samhällsbyggande. Det spänner från grundforskning om ekosystem till praktiknära utvecklingsprojekt om klimatanpassade städer. Varje utlysning anger exakt vilken typ av projekt och kostnader som är stödberättigande, så läs villkoren för just den utlysning du siktar på.
Hur mycket kan jag få i anslag från Formas?
Anslagen varierar kraftigt med utlysning och projekttyp. Projektbidrag i den öppna utlysningen löper ofta över tre till fyra år och kan omfatta ett par miljoner kronor totalt, medan riktade satsningar och samverkansprogram kan vara betydligt större. Nätverks- och kommunikationsbidrag är mindre belopp för avgränsade insatser. Slå alltid upp den aktuella utlysningens villkor för det exakta beloppet.
Hur bedöms min ansökan?
Ansökningar granskas först formellt och bedöms sedan av vetenskapliga beredningsgrupper. Grupperna väger vetenskaplig kvalitet, alltså frågeställning, metod, nyskapande och genomförbarhet, mot relevansen för Formas områden och den aktuella utlysningen. I riktade utlysningar väger relevansen och den förväntade nyttan tungt. Beslut fattas utifrån rangordning och tillgänglig budget efter en beredningsperiod på flera månader.
Måste jag vara knuten till ett lärosäte för att söka?
I de flesta utlysningar betalas medel inte ut till en enskild person utan till en organisation som förvaltar dem, en så kallad medelsförvaltare, typiskt lärosätet eller institutet där forskaren är verksam. Du behöver alltså en godkänd medelsförvaltare bakom dig. I samverkans- och innovationsutlysningar kan även företag och andra organisationer vara sökande eller part, men villkoren skiljer sig mellan utlysningarna.
Kan jag kombinera Formas-anslag med annan finansiering?
Du kan inte få stöd från flera källor för exakt samma kostnad, dubbelfinansiering är inte tillåtet. Däremot är det vanligt att ett projekt bär flera finansiärer för olika delar, eller att Formas-medel följs av annan finansiering i nästa skede, till exempel EU:s Horizon Europe. Grantigo matchar alla källor parallellt så att du ser hur de kan komplettera varandra över tid.