Jag får frågan varje gång jag berättar vad vi bygger. Ofta lite urskuldande, som om den vore oartig.
Den är inte oartig. Den är den bästa frågan man kan ställa, och svaret är ja.
Ni kan skriva en bidragsansökan i ChatGPT. Ni borde göra det. En språkmodell formulerar en projektbeskrivning bättre än de flesta av oss gör klockan elva på kvällen efter en arbetsdag. Den strukturerar, den stryker upprepningar, den håller en jämn ton genom fjorton sidor. Det är riktigt arbete och det tar riktig tid, och den delen är löst.
Så varför bygger vi något då?
Prova en sak
Öppna en språkmodell och ställ de här tre frågorna.
Vilka fjorton stöd delar min kommun ut i höst?
Tillämpar Arvsfonden fortfarande enmilsregeln?
När ändrade ERC behörighetsfönstret för Starting Grant, och vad betyder det för någon som disputerade i fjol?
Ni får svar på alla tre. Svaren kommer att låta rätt. De kommer att vara välformulerade, lagom detaljerade och levererade med den där lugna säkerheten som gör att man inte kontrollerar.
Kontrollera dem.
Enmilsregeln avskaffades i april 2026. ERC flyttade fönstret så att den som disputerat inom tio år före den 1 januari 2027 är behörig till Starting Grant, mot tidigare två till sju år efter doktorsexamen. Och de fjorton kommunala stöden vet modellen ingenting om, för de står på fjorton olika kommunala undersidor som ingen har samlat.
Det är inte modellens fel
Det här är ingen kritik av språkmodeller. Det är en beskrivning av vad de är.
En språkmodell är tränad på text som fanns vid en viss tidpunkt. Bidragslandskapet är inte en text. Det är ett tillstånd som ändras varje vecka, i myndighetsbeslut, i arbetsprogram, i förordningsändringar och i pausade utlysningar som ingen skriver pressmeddelande om.
Ett exempel som fastnade hos mig. Investeringsstödet för robust primärproduktion, alltså beredskapsstödet till lantbruket, pausades för nya ansökningar den 21 maj sedan ansökningarna överstigit budgeten med mer än det dubbla. Det ligger fortfarande högt i sökresultaten. Det beskrivs fortfarande på rådgivningssidor som sökbart.
Fråga en språkmodell om det stödet och den kommer att beskriva det som öppet. Den har läst samma sidor som ligger kvar.
Två olika problem
Det finns två arbetsmoment i en bidragsansökan, och de förväxlas hela tiden.
Att formulera. Att beskriva ett projekt så att en utvärderare förstår det, att koppla insats till effekt, att svara på det som faktiskt efterfrågas. Svårt men lösbart, och numera lösbart med hjälp av verktyg som är riktigt bra.
Att veta. Vad som finns öppet just nu, vilka villkor som gäller i den här omgången, vad som ändrats sedan i fjol, vilken av de sex parallella omgångarna ert projekt hör hemma i, och om stödet över huvud taget fortfarande tar emot ansökningar.
Det andra går inte att resonera sig fram till. Det går bara att veta genom att någon faktiskt läser källorna, hela tiden, och antecknar vad som ändrades.
Det är den delen vi tog. Vi bevakar 24 000 källor, svenska och europeiska, löpande.
Varför det spelar roll för er
Räkna på det. Om ni lägger en kväll på en ansökan till ett stöd som är pausat har ni förlorat en kväll. Om ni missar att er kommun delar ut något ni kvalificerar er för har ni förlorat pengarna, och ni kommer aldrig att få veta att ni gjorde det.
Den andra sortens förlust är den dyra, och den syns aldrig i någon statistik. Det finns ingen rad någonstans som heter "stöd ni var behöriga till men aldrig hörde talas om".
Vi kan inte lova att en ansökan blir beviljad. Ingen kan det, och den som lovar det ska ni inte lyssna på. Det vi kan göra är att se till att ni söker rätt saker, i rätt omgång, medan de fortfarande är öppna.
Så, ska ni använda ChatGPT?
Ja. Till skrivandet, till strukturen, till att korta ned när ni skrivit för mycket.
Men börja inte där. Börja med att ta reda på vad som finns. Skrivandet är den lätta delen, och det är den enda delen som blivit lättare de senaste åren.
Ni kan skriva text själva. Det ni inte kan göra är att veta vad som finns.
Skapa ett konto gratis och se vad som ligger öppet för er just nu: portal.grantigo.com/register
---