Kort svar: Interreg är EU:s program för territoriellt samarbete och en del av sammanhållningspolitiken. Det finansierar gränsöverskridande, transnationella och interregionala samarbetsprojekt där partner från flera länder arbetar tillsammans kring gemensamma frågor som grön omställning, innovation, transport och arbetsmarknad. För Sverige är de mest relevanta programmen bland andra Öresund-Kattegat-Skagerrak, Interreg Aurora, Östersjöprogrammet (Baltic Sea Region) och det Europatäckande Interreg Europe. Kommuner, regioner, myndigheter, universitet och organisationer kan söka, ibland även företag. Grundkraven är alltid partner i minst två länder och medfinansiering – EU-stödet ligger ofta i intervallet 60–80 % av kostnaderna. Tillväxtverket är svensk förvaltande myndighet för flera av programmen. Grantigo indexerar Interreg-utlysningar tillsammans med 24 000+ andra källor och matchar dem mot din organisation på några minuter.

Interreg är EU:s samlingsnamn för de program som finansierar samarbete över nationsgränser. Namnet kommer från "interregional" och programmet har funnits sedan 1990 – i dag är vi inne på den sjätte generationen, Interreg VI, som löper under EU:s budgetperiod 2021–2027. Grundtanken är enkel: många av de utmaningar en region står inför slutar inte vid landgränsen. Föroreningar, arbetspendling, transportkorridorer, klimatanpassning och innovation delas ofta med grannregioner i andra länder, och då är det logiskt att lösa dem tillsammans.

Interreg är en del av EU:s sammanhållningspolitik, samma politikområde som finansierar regionalfonden (ERUF) och socialfonden. Medan de flesta EU-stöd går till projekt inom ett land, är Interregs själva poäng det gränsöverskridande: ett projekt måste involvera partner från flera länder för att över huvud taget vara aktuellt. Det gör Interreg till en egen kategori som är lätt att missa om du bara letar efter nationella bidrag.

Vilka Interreg-program finns det?

Interreg delas in i tre huvudtyper – gränsregionalt, transnationellt och interregionalt samarbete – och varje typ rymmer flera geografiska program. Vilket som passar din organisation avgörs av var du finns och hur brett samarbetet är:

Öresund-Kattegat-Skagerrak

Gränsregionalt program (Interreg A) mellan Sverige, Danmark och Norge. Finansierar samarbete i regionerna kring Öresund, Kattegatt och Skagerrak, till exempel inom grön omställning, näringsliv och arbetsmarknad.

Gränsregionalt · SE-DK-NO

Interreg Aurora

Gränsregionalt program för norra Sverige, Finland och Norge, samt Sápmi. Stöttar projekt inom innovation, näringsliv, kultur och kompetens i ett glest befolkat och arktiskt område.

Gränsregionalt · Nordkalotten

Östersjöprogrammet (Baltic Sea Region)

Transnationellt program (Interreg B) för hela Östersjöområdet med ett tiotal länder. Riktar in sig på större strategiska frågor som innovativa samhällen, vattenmiljö och smart mobilitet.

Transnationellt · Östersjön

Interreg Europe

Interregionalt program som täcker hela EU plus Norge och Schweiz. Handlar om att regioner lär av varandra och förbättrar sin regionalpolitik snarare än att bygga fysiska investeringar.

Interregionalt · hela EU

De tre typerna skiljer sig i räckvidd. Gränsregionalt samarbete (Interreg A) gäller angränsande regioner, ofta på var sin sida av en gräns – som Öresund-Kattegat-Skagerrak och Aurora. Transnationellt samarbete (Interreg B) knyter ihop ett större geografiskt område som Östersjön, där länder som inte nödvändigtvis delar gräns arbetar mot gemensamma mål. Interregionalt samarbete (Interreg C), framför allt Interreg Europe, låter regioner från hela unionen utbyta erfarenheter och förbättra sina styrmedel. Varje program publicerar sina egna utlysningar med villkor som beskriver exakt vad som finansieras – den texten är facit, läs den innan du börjar. Vill du se hela bilden av offentliga stöd finns vår guide till offentliga bidrag.

Vad finansierar Interreg?

Interreg finansierar samarbetsprojekt där partner från flera länder tillsammans utvecklar lösningar på gemensamma utmaningar. Det är alltså inte enskilda investeringar eller driftstöd, utan tidsbegränsade projekt med tydliga mål och partner. Vanliga teman i den nuvarande programperioden är:

Typiskt finansieras kostnader som personal, resor, externa tjänster, kommunikation och mindre investeringar kopplade till projektet. Ett Interreg-projekt bedöms inte bara på vad det åstadkommer inom en organisation, utan på det gränsöverskridande mervärdet: att resultatet blir bättre för att flera länder gör det tillsammans än var för sig.

Vem kan söka Interreg-bidrag?

Interreg vänder sig i första hand till offentliga och offentligt närstående aktörer – kommuner, regioner, myndigheter, universitet, forskningsinstitut och organisationer – men även företag kan delta i vissa program. Vem som får söka avgörs av varje enskilt program och utlysning:

Det centrala kravet är att ett projekt måste ha partner i minst två av de länder som ingår i programmet. Ett svenskt projekt kan alltså inte söka Interreg ensamt – du behöver minst en partner i ett annat deltagande land, och ofta bygger man ett partnerskap med flera aktörer på båda sidor. Att hitta och förankra rätt partner är därför en av de viktigaste delarna i förarbetet.

Hur ansöker man om Interreg?

Du ansöker till det Interreg-program som passar din geografi och ditt projekt, i regel via programmets egna e-tjänst under en öppen utlysning (call). Grovt går arbetsgången till så här:

  1. Välj rätt program. Utgå från var din organisation finns och hur brett samarbetet är – gränsregionalt (t.ex. Öresund-Kattegat-Skagerrak, Aurora), transnationellt (Östersjön) eller interregionalt (Interreg Europe). För flera av programmen är Tillväxtverket svensk förvaltande myndighet och en naturlig ingång.
  2. Bygg partnerskapet. Säkra partner i minst ett annat deltagande land i god tid. Ett välförankrat partnerskap med tydlig rollfördelning väger tungt i bedömningen.
  3. Läs villkoren och sök i tid. Varje utlysning anger vilka kostnader som är stödberättigande, vilken stödnivå som gäller och vilka krav på medfinansiering som ställs. Vet du inte vad medfinansiering innebär, läs vår genomgång av vad medfinansiering är. Interreg har fasta utlysningsperioder – missar du fönstret får du vänta på nästa call.
  4. Redovisa löpande. Beviljas projektet betalas stödet ofta ut mot redovisning av faktiska, betalda kostnader i efterhand. Räkna med att partnerna behöver kunna ligga ute med pengar under projektets gång.

Hur mycket får man i stöd, och vad krävs i medfinansiering?

EU-stödet från Interreg ligger ofta i intervallet 60–80 % av de stödberättigande kostnaderna, vilket innebär att projektet självt måste stå för resten som medfinansiering. Nivåerna varierar mellan program och partnertyper, men några tumregler:

Beloppen och andelarna i en gammal utlysning säger inget om nästa. Slå alltid upp det aktuella programmets villkor, och räkna med att du behöver en tydlig budget som skiljer på stödberättigande och icke stödberättigande kostnader – och som visar hur medfinansieringen är säkrad.

Hur Grantigo hjälper dig hitta rätt program

Det svåra med Interreg är sällan att skriva ansökan, det är att veta vilket av alla program och utlysningar som passar just din organisation och ditt projekt – och att hitta rätt tidsfönster. Grantigo indexerar Interreg-programmens utlysningar tillsammans med Tillväxtverkets, regionernas och 24 000+ andra finansieringskällor i en enda sökyta. När du beskriver ditt projekt på några minuter matchar AI-assistenten Selma det mot allt som är aktuellt och rankar de program du faktiskt kan söka, med villkor och deadlines.

När du sedan ska skriva analyserar Selma villkoren åt dig och hjälper till att strukturera ansökan efter vad som faktiskt bedöms, så att handläggaren hittar svaren utan att gissa. Behöver du en mänsklig granskning kopplar vi in en bidragsexpert. Kärnan är gratis: du kan skapa ett konto och få din första matchning utan kostnad och utan kreditkort. Arbetar du i offentlig sektor finns även vår sida för kommuner och för offentlig sektor.

Interreg + AI

Se vilka Interreg-program ni kan söka, på några minuter.

Skapa ett gratis Grantigo-konto, beskriv projektet, få första AI-matchningen mot Interreg, Tillväxtverket och 24 000+ källor. Inget kreditkort krävs. Läs mer på sidan för offentlig sektor.

Skapa konto gratis →

Vanliga frågor om Interreg

Vad är Interreg?
Interreg är EU:s program för territoriellt samarbete och en del av sammanhållningspolitiken. Det finansierar projekt där partner från flera länder samarbetar kring gemensamma utmaningar, till exempel grön omställning, innovation, transport och arbetsmarknad. Namnet kommer från "interregional" och programmet har funnits sedan 1990 – vi är nu inne på Interreg VI för budgetperioden 2021–2027.
Vilka Interreg-program är relevanta för Sverige?
För svenska aktörer är de vanligaste programmen de gränsregionala Öresund-Kattegat-Skagerrak (Sverige-Danmark-Norge) och Interreg Aurora (norra Sverige, Finland och Norge samt Sápmi), det transnationella Östersjöprogrammet (Baltic Sea Region) och det Europatäckande Interreg Europe. Vilket som passar avgörs av var din organisation finns och hur brett samarbetet är.
Vad är skillnaden mellan gränsregionalt, transnationellt och interregionalt samarbete?
Gränsregionalt samarbete (Interreg A) gäller angränsande regioner på var sin sida av en gräns, som Öresund-Kattegat-Skagerrak. Transnationellt samarbete (Interreg B) knyter ihop ett större område som Östersjön, där länderna inte behöver dela gräns. Interregionalt samarbete (Interreg C), framför allt Interreg Europe, låter regioner från hela EU utbyta erfarenheter och förbättra sin regionalpolitik.
Vem kan söka Interreg-bidrag?
Interreg vänder sig främst till offentliga och offentligt närstående aktörer: kommuner, regioner, myndigheter, universitet, forskningsinstitut och organisationer. Även företag kan delta i vissa program, ofta som partner snarare än huvudsökande, och villkoren begränsas ibland av EU:s statsstödsregler. Det avgörande kravet är att projektet har partner i minst två av de länder som ingår i programmet.
Måste jag ha partner i andra länder?
Ja. Interregs själva poäng är det gränsöverskridande samarbetet, så ett projekt måste ha partner i minst två av programmets deltagande länder. Ett svenskt projekt kan alltså inte söka Interreg ensamt – du behöver minst en partner i ett annat deltagande land, och ofta bygger man ett partnerskap med flera aktörer på båda sidor. Att hitta och förankra rätt partner är en av de viktigaste delarna i förarbetet.
Hur mycket kan man få i stöd från Interreg?
EU-stödet ligger ofta i intervallet 60–80 procent av de stödberättigande kostnaderna, beroende på program och partnertyp. Gränsregionala program har ofta en medfinansieringsgrad kring 60–65 procent, medan transnationella och interregionala program kan ligga upp mot 70–80 procent för offentliga partner. Resten måste projektet stå för själv som medfinansiering. Slå alltid upp det aktuella programmets villkor för exakta nivåer.
Vem är förvaltande myndighet för Interreg i Sverige?
Tillväxtverket är svensk förvaltande myndighet för flera av Interreg-programmen och en naturlig ingång för svenska sökande. Varje program har dessutom ett gemensamt sekretariat som hanterar utlysningar och ansökningar. Villkoren för respektive program anger alltid vart ansökan ska skickas och vilken e-tjänst som gäller.
När kan man ansöka om Interreg?
Interreg har fasta utlysningsperioder, så kallade calls, som öppnar och stänger vid bestämda datum. Det går inte att söka löpande – missar du ett utlysningsfönster får du vänta på nästa. Eftersom det tar tid att bygga ett partnerskap och ta fram en gemensam ansökan lönar det sig att börja planera i god tid före en kommande call. Grantigo bevakar utlysningarna så att du inte missar rätt tillfälle.